Research

14 pages
130 views

Ha-Torah - den största gåvan eller den tyngsta bördan? Judisk och kristen tolkningstradition.

of 14
All materials on our website are shared by users. If you have any questions about copyright issues, please report us to resolve them. We are always happy to assist you.
Share
Description
The Jewish concept of Torah (Ha-Torah) is often described as “the Greatest Gift,” especially among Jews themselves. Within the Christian tradition, especially the Lutheran, the Torah seems to reflect rather the opposite – a heavy burden. This essay
Transcript
  Daneberg, Jacqueline 920325KRMB24 Innehållsförteckning Inledning...............................................................................................................................................1Sy!e.................................................................................................................................................1"r#ge$!%llningar...............................................................................................................................2Me!&d &c' (a!erial...............................................................................................................................2)naly$...................................................................................................................................................3K*innan$ r&ll i $a('%lle! &c' +yr+an i rela!i&n !ill r%$!%(be!e!.........................................................3 -n !e&l&gi$+ r#ga, (en $a(!idig! r&ble( (ellan +yr+a$!a!............................................................5 /*# $id&r a* $a((a (yn!....................................................................................................................Di$+u$$i&n &c' $lu!$a!$.........................................................................................................................9i!!era!urr!ec+ning...........................................................................................................................11 Inledning  Jag har valt a introducera dig som läsare i e ämne som är både relavt ny i kyrkohistoriens kronologiska ordning och som än i våra dagar innehar en mycket central och vikg roll i en del kyrkliga sammanhang, beroende på geografska, kulturella och historiska aktorer. Jag har som student, kvinna och prästkandidat, e stort underliggande intresse i den del av kyrkohistorien som behandlar kvinnans väg ramåt ll prästämbetet. Det är med stor nyfkenhet och respekt ag vill gå dupare in på bakgrunden ll kvinnoprästämbetet och ag vill i min uppsats belysa sådana saker som bidrog ll den här utvecklingen, betrakta vilka känslor som anns i dess perieri och direkta närhet och hur utvecklingen ortsae e!er a det slutgilga beslutet togs i "verige i september #$%&. Jag kommer a i tre rubriker ' Kvinnans roll i samhället och kyrkan i relaon ll  prästämbetet, En teologisk fråga, men samdigt problem mellan kyrka-stat samt Två sidor av samma mynt.  Däre!er (ler en diskussion där ag (rs(ker sammanaa mina rågeställningar i dea intressanta ämne. Syfe "y!et med denna uppsats är a se på kvinnoprästämbetets historiska utveckling i "verige. ) betrakta de bakomliggande orsakerna och åsikterna kring utvecklingen, men också a utr(na om besluten och orsakerna ll besluten är enbart ecklesiologiska eller om andra omständigheter spelar in. Det är i (rklarande sy!e ag (nskar ramställa denna uppsats. 1  Daneberg, Jacqueline 920325KRMB24 Frågeställningar  *ina rågeställningar är (lande+ i.ilka var de bakomliggande orsakerna ll a det togs beslut om kvinnoprästämbetet i "verige-ii.ilka var de rådande åsikterna i denna sakråga- ilka åsikter var mest ramträdande-iii.ilka svårigheter och problem anns a ta hänsyn ll i denna råga- Metod och material Dea ämne saknar på många sä inte material. Det fnns mycket skrivet om t e kvinnoprästutredningen och i och med a ämnet på många sä or/arande är aktuellt, fnns det mängder av arklar och åsiktsmaterial a llgå. 0ågot ag valt a avstå irån, e!ersom a ag är intresserad av historien i (rsta hand. Det fnns mycket skrivet av män, desto mindre av kvinnor, vilket på e sä kan tänkas vara något av en parado. Det är en 1manshistoria1 som inkräktas på avkvinnor. Jag tycker a det är intressant a re2ektera kring ust det och kommer där(r a använda mig av en del material som återspeglar dådens tankar, underingar och ideal. Jag kommer a i uppsatsen använda mig av tryckt lieratur, däribland boken Svensk kyrkohistoria volym !" #eligionsfrihetens och ek$menikens d, av 3ngmar 4rohed. Dea är något av e kronologiskt uppslagsverk som behandlar de olika händelser som g(r sig gällande under #$556talet. Jag använder mig också av den mycket användbara  %ntligen stod hon i predikstolen & historiskt vägval '()! , som är en sammananing och presentaon ll minne och granskning av de %5 år 7#$%&6855&9 som kvinnor har å inneha det prästerliga ämbetet. Den beräar historien ur e kvinnligt perspekv och ag fnner den därmed etra intressant. *$ ska bli präst & livsberä+elser ) år eer kyrkomtets besl$t   är en liknande bok, som ag också valt a behandla i min uppsats. Jag kommer också a beakta den svenska statens o:entliga utredning rån #$&# i /mprvning av samvetskla$s$len & 0än och kvinnor som präster i svenska kyrkan, samt 4ernt ;alnerts < vinnoprästdeba+en i Sverige i perspekvet kyrka- stat. 2  Daneberg, Jacqueline 920325KRMB24 Analys Kvinnans roll i samhället och kyrkan i relaon ll prästämbetet =(r a kunna (rstå var(r rågan om det kvinnliga prästämbetet väcktes, måste vi (rst säa det i relaon ll vad som var kvinnans roll i samhället och hur denna roll sakteligen skulle komma a ändras under #&556och #$556talet. ad kvinnor hade (r roll i det kyrkliga sammanhanget är också av st(rsta vikt a a närmare på. <vinnan har inte alld ha! en svag roll. >nder medelden var kvinnorollen stark i och med klostrens starka ställning med st(ning och chans ll bildning. #  <lostren (rsvann under reormaonens in2ytande 7#%556tal9 och kvinnans roll (rsvagades successivt. >nder #&556talets mi kom kvinnors utbildning a diskuteras ll (ld av e (rslag ll riksdagen 7#&?%6#&??9 som manade på a kvinnan skulle ha 2er rä@gheter i samhället, däribland m(lighet ll h(gre studier och utbildning. 8  Dea blev en omstridd och kontroversiell råga. 4land liberala grupper i samhället (kade kraven på kvinnans rihet ' en akv roll i samhället var en kvinnas rä@ghet 7samda med klasskampen9. <vinnor(relsen, med bland andra =redrika 4remer i spetsen drev denna tes hårt. 0ågot som rämst prästerskapet kom a motsäa sig, med (rklaringen+ 1Avinnan är nemligen icke ämnad (r det o:entliga livet såsom mannen och b(r der(re icke heller uppostras i o:entliga skolor1. <vinnor(relsen hämtade istället kra! i 1alla menniskors likhet in(r Bud17 metaysiska naturräen9. C  Dea kom a bli startskoet (r den utveckling som sedan (lde.Diakonin kom a utvecklas i "verige med hälp av så kallade 1diakonissanstalter1. Dea sågs som e kvinnligt arbete, som var socialt och st(dande. 0ågot som kom a bli ursprungspunkten (r detsenare yrket suksk(terska. 3 många all av diakoni, där det också var tal om barnhemsverksamhet och arbete bland suka, var kvinnor o!a (rgestalter som ville 1verka i Jesu e!er(ld1.   3 denna e!er(ld anns det också kvinnor som (rkunnade evangeliet och hade en kyrklig ledarroll och det redan under #&556talet. Det var dock i samband med mission och väckelse som kvinnor kom a å 1$$er Sund(an, B&el. "r$*inner +%n$lan a* a!! (an $!#r inr e!! &*anlig! en&(en .”   Ing#r i an!&l&gin6  Du ska bli präst. 72008   S*en$+a +yr+an &c' :erbu( rlag )B. S 82"r$*inner +%n$lan a* a!! (an $!#r inr e!! &*anlig! en&(en.   S 93"r$*inner +%n$lan a* a!! (an $!#r inr e!! &*anlig! en&(en. ” S 104"r$*inner +%n$lan a* a!! (an $!#r inr e!! &*anlig! en&(en .    S 11 3  Daneberg, Jacqueline 920325KRMB24 ledande roller. 3 "ydarika (rkunnade kvinnliga missionärer under #&556talets slut. %  E eempel på en sådan kvinnlig missionär var 3da BranFvist. intern #$#? var hon inbuden a tala kring 1Gisbilder rån )rika1 under en s!smissionskonerens 7anordnad av "<* ' "venska kyrkans mission9 i 0ikolai kyrka i Hrebro. Iå grund av mycket olk och h(gt lud, gorde hon valet a kliva upp i predikstolen (r a g(ra sig sedd och h(rd. 0ågot som kom a väcka krik. ?  ) det kom a väcka krik är något (rvånande med tanke på a hon sedan åronden llbaka (rkunnat (ppet (rsydarikaner under sin mission, men synen på de arikanska åh(rarna var något annorlunda än på de svenska då de klassades som barn med en klart rasissk underton.   Iroblemet (relåg i a hon intagit en laddad plats i e laddat rum. Kon hade talat ll svenskt kyrkolk och ll 1(verordnade1 män och viss media uppmärksammade det stort. 3 )rika var det med distans och utan svensk visshet som kvinnor (rkunnade. Lrots dea var 3da BranFvist inte den (rsta kvinnan i en svensk predikstol. ;edan i uni #$## predikade )nna KoMard "haM, metodistpastor, i Bustav asa kyrka i "tockholm. &  #$8$ predikade Ester Gueman i samma kyrka. $  Denna Gueman, (dd Gundstr(m, kände digt en kallelse a bli präst. Då dea inte var m(ligt fck dessa kvinnor, som kände kallelsen, s(ka sig ll sammanhang där de i alla all kunde leva ut en del av den. "omliga blev diakonissor, andra missionärer, en del läste teologi. "omliga blev präs/ruar. Däribland Gueman som såg en konnuitet mellan präs/rurollen och prästrollen. #5  Iräs/runs uppdrag, enligt henne, var a vara makens 7prästens9 adunkt. 3 denna roll kunde hon vara en (rsamlingsledare och ägna sig åt uppgi!er snarlika prästens. Kon kom dock också a avlägga en teol. kand.6eamen #$8, med en ortsa (nskan a bli präst. ##  Den (rsta a avlägga en sådan var Emilia =ogelklou och året var #$5$. 0u var det m(ligt (r kvinnor a bli akademiska teologer, men med (rbehållet+ 1"(kanden bevilades inte någon vidsträcktare rä ll anställning i allmän tänst än som redan är eller ramledes kan varda llerkänd kvinna.1 #8 5Sara Karin. Jag *ille *ara re$! ; Ida <ranq*i$! i redi+$!&len 191=.   Ing#r i6  Äntligen stod hon i predikstolen – historiskt vägval 1958. S*en$+a +yr+an &c' :erbu( rlag )B. 2008. S 5=Jag *ille *ara re$!.   S =1Jag *ille *ara re$!.   S 5=8$$er Sund(an B&el. ” Be+%nnel$e !ill den le*ande erre $&( all!%(! $+aar ny!!. S 139Jag *ille *ara re$!.   S 210>eryd ?ecilia. @r%$!ru &c' r%$! ; &( +*inn&r$ ledar$+a i r$a(lingen. S 9 11@r%$!ru &c' r%$!. ” S 8512Br&'ed Ing(ar 72005 Sveriges kyrkohistoria – Religionsrihetens o!h eku"enikens tid. :erbu( rlag )B. S 30, $a(! @r%$!ru &c' r%$!.   S 83 4  Daneberg, Jacqueline 920325KRMB24  En teologisk fråga, men samdigt problem mellan kyrka-stat "tat och kyrka har i "verige h(rt ihop sedan Bustav asa och medelden och gorde så ram ll år 8555. #C  Det är en lång utveckling som gå berg6och dalbana i historien med olika relevanta personligheter, idNer och in2ytanden. #&&# ualade sig den (rste socialdemokraten i rågan om (rhållandet mellan kyrka6stat (r ideologins religionprogram+ 1;eligionen är en härteangelägenhet och privatsak ' och statskyrkan b(r avska:as1. #  =(rhållandet irågasaes starkt. E!er kvinnor(relsens ramart under #&556talets andra häl!, gick utvecklingen (r kvinnor starkt ramåt. Den (rsta kvinnliga tandläkaren i "verige kom #&% och #&&& fck "verige sin (rsta kvinnliga läkare. <vinnan hade rä a studera och a delta i musikaliska akademien, såväl som i konstakademien. <var stod prästämbetet, utom räckhåll (r kvinnor. #%  <vinnor(relsen, i orm av bl a )kademiskt 4ildade kvinnor och =redrika 4remer6(rbundet ville å ll en grundlagsändring och skrev ll <ungen år #$#&. =rågan komplicerades av ust det aktum a den inte bara reglerades borgerligt, utan också via kyrkolagen 7#?&? års kyrkolag9. Därmed beh(vde rågan avg(ras av <ungen och riksdagen llsammans med kyrkom(tet. #?  Det kom a llsäas en kommiN med uppdrag a u/(ra en statlig utredning kring kvinnans beh(righet ll civil statstänst, den så kallade 4eh(righetskommiNn. #$#$ kom lundateologer a (reslå e godkännande av kvinnors rä ll prästvigning. # *an ansåg rågan snarare vara av ämställdhetsnatur, där kvinnor också skulle å del av statliga tänster urån e ämlikhetsperspekv, än a kvinnor skulle å inträda som präster i "venska kyrkan vid denna d. Lrots många posiva utlåtanden rån epers. <yrkan ställde sig därmed negav i rågan och utlåtanden #$#$ lät påskina a kvinnliga präster inte var e!ertraktade av (rsamlingarna, samt a 1det skulle väcka den dupaste anst(t bland kyrkolket.1 #&  *ärkligt nog var det bara två domkapitel som hade teologiska invändningar när (rslaget avvisades. #$   13Bern! Ralner! 71988  #vinnoprästdebatten i Sverige i perspektivet kyrka$stat. /ea( A$e!, Mal(. S 293014Ralner!. S =015Ralner!. S 1081=Br&'ed. S 1181A'lander )nnS&ie. :i %r& d&c+ in!e r%($! +n$*arel$er u!an dda !ill (edb&rgare i <ud$ ri+e A( M%r!a ei&n. Se &c+$# %"pr&vning av sa"vetsklausulen. S 212218Br&'ed. S 11919"r$*inner +%n$lan a* a!! (an $!#r inr e!! &*anlig! en&(en.   S 12 5
Related Documents
View more...
We Need Your Support
Thank you for visiting our website and your interest in our free products and services. We are nonprofit website to share and download documents. To the running of this website, we need your help to support us.

Thanks to everyone for your continued support.

No, Thanks
SAVE OUR EARTH

We need your sign to support Project to invent "SMART AND CONTROLLABLE REFLECTIVE BALLOONS" to cover the Sun and Save Our Earth.

More details...

Sign Now!

We are very appreciated for your Prompt Action!

x